Gnällig 10 månaders baby

24 september, 2011

Hej! Jag har en dotter som är 10 månader gammal, den senaste veckan har hon varit väldigt gnällig och vill att vi ska bära runt henne hela tiden. Tidigare har hon kunnat sitta och leka själv långa stunder och inte varit gosig alls men inte nu längre. Hon har tidigare alltid verkat så nöjd och glad. För ca. 1,5 vecka sedan bröt den första tanden genom men då var hon inte gnällig det är först nu. Det hör till saken att hon inte kryper eller går än och jag vet inte om hon blir frustrerad av det. Hon verkar också väldigt trött. Vad tror ni att det kan vara? Tacksam för svar. Med vänliga hälsningar Tina

Hej!

Det kan vara många orsker till att hon är mer gnällig och vill bli buren mer nu. Först får man utesluta så att hon inte är sjuk, man får titta på allmäntillståndet om honär snuvig, febrig, verkar hon ha ont någonstans,har matlust, sover hon mer en vanligt o.s.v Om allt verkar bra så kan det mycket väl vara en utvecklingsfas.Många barn runt 8-10 månader kan bli väldigt frustrerade av att inte kunna ta sig framåt själva. Från att ha varit nöjda med att sitta still på golvet och leka till att bli mer aktiva och vilja ta sig framåt kan göra att det kan bli en gnällig och lite jobbig period. Barnet vill mer än det klarar av. När dom sedan lär sig att förflytta sig själva antingen genom att krypa eller börja gå så brukar det bli väldigt nöjda. 

 Lycka till!

Supermamman

Inga kommentarer

Min 15 månader son biter mig hur ska jag få han att sluta?

2 juli, 2011

Hej

Jag undrar hur hård man skall vara vid tillsägelser mot ett barn som är 15
månader. Vår son biter endast mig, inte pappa eller övriga vuxna.  Hans
pappa har varit hemma med honom från det att han var 8 månader till dagens
ålder och han börjar nu dagis. Det verkar som han tycker det är hemsk skoj
att ta sig ett bett på alla möjliga ställen, i ryggen, i hälsenan, knäna.
Det händer både när jag ger honom uppmärksamhet och när jag gör något annat,
utan honom tex står och lagar mat eller sitter vid datorn. Så det är inte
bara för att få uppmärksamhet som han biter. Jag  är osäker på hur hårt man
skall markera. Jag har hört att man inte skall göra en så stor grej av det,
men det gör verkligen ont och jag vill få honom att sluta. De senaste
gångerna har jag sagt till med hög stämma och sätter honom på golvet en bit
ifrån mig. En gång gjorde det så ont så att jag lämnade honom i rummet med
stängd dörr för ett par minuter. Funkar det, är det effektiva tillsägelser?
Efter tillsägelserna skrattar han oftast, höjer jag rösten mycket tittar han
lite konfunderat på mig, ser ut att tänka är hon riktigt klok..? Jag får
dåligt samvete när jag ryter till, han är ju bara en stor bebis. Samtidigt
kan vi inte fortsätta så här.  Han förstår rätt mycket, tex ta bollen, dra i
snöret, ge mig flaskan så han borde ju onekligen förstå att mamma inte
gillar att få bett i ryggen. I övrigt är han ett väldigt socialt, glatt barn
som gillar att ta för sig. Jag kan tillägga att han håller på att få flera
tänder just nu så det kanske kliar men då borde han ju inte bara bita mig?
Har ni några råd hur man på ett lugnt och pedagogiskt sätt visar att det är
fel ?

Tack på förhand, Maja

Hej!

Jag tycker inte att du ska bestraffa honom genom att lämna honom ensam, han är för liten för att förstå innebörden av det .Du kan markera att du inte tycker om det han gör genom att höja rösten och säga till honom att man inte får bitas .Upprepa det varje gång och försök förekoma honom. Barn bits inte av elakhet utan man brukar kalla det ”kärleksbett”, det är vanligt att barn bits det är ett sätt för dom att få utlopp för sina känslor. Om han dessutom håller på att få tänder kliar det också i munnen. Det kommer att gå över och det är helt normalt , även om det är tålamodskrävande.

Lycka Till

Supermamman

Inga kommentarer

Är min 10 månaders kille lite ”sen”?

14 april, 2011

Hej.
Har en liten kille på 10 månader som är lite ”sen” om jag ska jämföra med andra bebisar vi känner.. sköterskan på bvc tycker att han ”borde kunna” ställa sig upp mot möbler nu när han blivit 10 månader, men han är inte alls intresserad av det utan gillar mest att sitta å leka istället för att hasa omkring eller prova krypa eller ställa sig. Om jag lägger honom på mage så masar han sig bakåt dit han ska, han har inte kommit på hur han ska ta sig framåt ännu. Ska jag känna lugnet, eller ska jag tvinga honom att träna genom att ha honom på mage på golvet? Han är annars en väldigt glad, sprallig och nyfiken liten pojke.
Han är, liksom jag, 3 veckor för tidigt född plus att jag aldrig kröp heller…
tacksam för råd, eftersom jag känner mig lite uppstressad över detta..
/Heléne i Skellefteå

Hej Helene!

Jag tycker inte att du ska känna dig stressad, den motoriska utvecklingen kan variera stort mellan barn, det finns barn som börjar krypa väldigt tidigt runt 6 månader och någon kanske inte kryper förrän runt året . Och det finns barn som hoppar över att lära sig att krypa. När det gäller att resa sig upp så är det många som gör det runt 10 månader men det finns dom som inte är intresserad att resa sig förrän vid 12-13 månader. Det viktigaste är att dom är nyfikna och vill vara med. Det är jättebra att ha honom mycket på golvet, för det är där han har möjlighet att lära känna sin kropp och lära sig nya saker. 

Lycka Till! Supermamman

Inga kommentarer

Är det vanligt att inte säga så mycket vid 18 månader?

28 januari, 2011

Hej!

Vi har lite funderingar kring vår son som är 18  månader.Han är väldigt gnällig  i synnerhet när saker inte går i hans väg. Det kan handla om att ett snöre som har trasslat till sig,  eller när man precis har kommit hem från dagis.Han äter bra och sover bra,  är dock väligt blyg av sig.   Redan vid tre månader kunde han bli väldigt ledsen över att se ett okänt ansikte  eller träffa farmor om han inte hade sett henen på ett tag.Den biten är iof sig bätttre nu.Tyvärr är det hans gnällande i tid och o tid som gör att man blir knasig av oro av det aldrig slutar.Han har inte heller sagt många ord mer än mamma nån gång . Vi har satt oss ner för att titta i böcker men han blir riktigt rastlös. Han känns som om han är väldigt känslig krabat.

 Vår fråga är nu om det är vanligt att de gnäller så här mycket och  om det är vanligt att de inte säger många ord i den här åldern.Vi har även en 4 årig dotter, som är hans raka motsats.

 Hoppas på svar.

 Mvh

Jena

Hej Jena!

När ett barn börjar prata kan vara väldigt olika, men är man 1 år så börjar man säga enstaka ord och är man 2 år så börjar man sätta ihop 2-ords meningar. Så även om han bara säger enstaka ord så har han kanske ett eget språk och att han förstår vad du säger. Om han har svårt att göra sig förstådd kan också göra att han blir lite extra gnällig. Eftersom han är 18 månader så kommer han att bli kallad till ett läkarbesök på BVC och då kan du ta upp detta med läkaren.

Lycka till!

Supermamman

Inga kommentarer

Kan jag resa iväg och lämna min bebis hemma?

18 december, 2010

Hej Supermamman

Jag skulle behöva resa iväg i fem dagar ifrån min då 6 månaders bebis 
och lämna med pappan och farmodern.
Jag funderar dagarna i ända om detta kan fungera. Pappan är världens 
bästa, liksom farmor. Vår son äter både gröt o puré o ersättning.
Men nu undrar jag om detta ändå kan vara totalt katastrofalt eftersom 
det är mest jag som har varit med honom på dagarna och fortfarande 
ammar en till 2 ggr på natten.

Tacksam för svar Hillevi

 

Hej Hillevi!

Jag förstår att det kan kännas oroligt att åka bort utan din son, men för ditt barn skull behöver du inte oroa dig när det nu är pappa som ska vara hemma hos honom.  Pappa står som regel lika mycket för tryggheten som mamma .  Eftersom han äter både puréer ,gröt och ersättning så kommer det inte att bli några matproblem.  Äta på natten är heller inget som han måste göra längre.  Men vill du hålla kvar vid morgon och kvälls amningen så tänk bara på att ta med en bröst pump så att du kan pumpa ur morgon och kväll.  

Lycka Till!

Supermamman

Inga kommentarer

Hur ska jag bemöta min 2-årings raseriutbrott?

13 december, 2010

Hej!

Jag har problem hur jag ska bemöta min snart 2-åriga dotter vid hennes raseriutbrott. Så fort det går henne emot så slänger hon sig och grinar/skriker länge! Det som jag är mest oroad över är att hon ofta går och gömmer sig när hon gråter. (bakom gardiner, under bord etc.)
Jag har provat det mesta tycker jag – sagt ifrån, pratat lugnt, kramphållit, gått därifrån, nonchalerat. Vilket är att rekommendera med tanke på vidare utveckling? Hon är dessutom så vansinnigt mammig och när jag är borta fungerar det oftast bättre. Jag förstår att hon testar mig och känner att ”hon har mig” vilket är vansinnigt störande!! Får jag bara veta vilket som gynnar henne och mig bäst så kan jag bli mer konsekvent och veta att det inte skadar henne!

Tacksam för svar
MVH
Linda

Hej!

Nu är din dotter i en ålder då hon börjar testa gränserna för sin förmåga. Som dom flesta barn så trotsar hon mest mot den förälder som hon har haft den närmaste kontakten med. Hon vet att hon kan lita på dig och att du finns hos henne även om hon går på dig lite hårdare. Det bästa du kan göra när hon får sina utbrott är att försöka behålla lugnet själv. Låt henne bara skrika tills det går över. Du får pröva dig fram om det är bäst att hålla om henne, ta upp henne i famnen eller bara låta henne vara i fred men att du finns nära henne. Men gör inget i övrigt för att undvika att utbrotten kommer, det finns barn som lär sig att utnyttja sina utbrott för att få sin vilja igenom. De märker att föräldrarna gör vad som helst bara för att de inte ska börja skrika.   

Lycka Till!

Supermamman

Inga kommentarer

Vad ska jag göra åt min dotters vredesutbrott?

22 november, 2010

Hej

Jag är bekymrad och min1,5 år gamla dotters sk vredesutbrott som nyligen uppkommit och vet inte hur jag ska hantera dem. Sedan en tid tillbaka kan hon bli så väldigt arg när hon inte får som hon vill, det kan vara att hon inte vill ha en tröja på sig, inte vill torka sig, inte får vällingen exakt på sekunden. Hon skriker högt, stampar, kastar sig på golvet och ibland slår huvudet i golvet så hon gör illa sig. Ibland blir hon arg och slår mot något, även på mig. Jag kan inte ta i henne, eller krama henne, utan brukar låta henne vara en stund och pratar lugnt med henne. Efter ett tag går det över och hon vill bli buren, sitta i mitt knä. Jag känner mig hjälplös eftersom det händer så ofta något inte går som hon vill, samt att hon kan göra sig själv illa. Jag blir så ledsen och förtvivlad, vad händer hos henne och vad ska jag göra? Mvh/Cecilia

Hej Cecilia

Jag tycker du gör helt rätt, låt henne få vara arg och ledsen och trösta henne när hon börjar lugna sig. Det är en stormig ålder där mycket händer . Man börjar på dagis, frigör sig från sina föräldrar, börjar kommunicera och framförallt är man väldigt egoistisk och vill ha det på sitt sätt, funkar inte det så bryter man lätt ihop. Som förälder är det viktigt att sätta gränser och hålla dem.Trösta och vara den trygghet som behövs när världen runt omkring inte förstår hur man känner.

Med vänlig hälsning :)

Supermamman

Inga kommentarer

Min18-mån säger inte många ord är det normalt?

12 november, 2010

Hej!

Vi har lite funderingar kring vår son som är 18  månader. Han har inte sagt många ord mer än mamma nån gång . Vi har satt oss ner för att titta i böcker men han blir riktigt rastlös. Han känns som om han är väldigt känslig krabat.Vår fråga är nu om det är vanligt att de inte säger många ord i den här åldern.Vi har även en 4 årig dotter, som är hans raka motsats.

Hoppas på svar.

Mvh

Pia

Hej Pia!

När ett barn börjar prata kan vara väldigt olika, men är man 1 år så börjar man säga enstaka ord och är man 2 år så börjar man sätta ihop 2-ords meningar. Så även om han bara säger enstaka ord så har han kanske ett eget språk och att han förstår vad du säger. Om han har svårt att göra sig förstådd kan också göra att han blir lite extra gnällig. Eftersom han är 18 månader så kommer han att bli kallad till ett läkarbesök på BVC och då kan du ta upp detta med läkaren.

Lycka till!

Supermamman

Inga kommentarer